Efterfrågan på ingenjörer är stor, och kommer att fortsätta vara det, enligt Arbetsförmedlingen, och Högskoleverket har varnat för att det snart kommer att råda brist på ingenjörer. Trots detta är det få som söker sig till ingenjörsutbildningarna vid de svenska högskolorna.
Sjunkande matematikkunskaper
En anledning till denna minskning är troligen att kunskaperna inom matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen sjunker. KTH har sedan 1997 genomfört diagnostiska prov för att testa de nyantagna studenternas matematikkunskaper. På tio år sjönk lösningsfrekvensen på dessa prov från 55 till 43 procent. En annan indikator är TIMSS- och PISA-studierna, som mäter grundskoleelevernas kunskaper. De svenska skolungdomarnas kunskaper sjunker, enligt dessa studier.
Ironiskt nog minskar intresset och kunskaperna samtidigt som matematikens, teknikens och naturvetenskapens betydelse bara blir tydligare och tydligare i samhället. Ett företag som Google – en drömarbetsplats för många unga, enligt flera undersökningar – arbetar med automatisk rangordning av webbsidor med hjälp av algoritmer, alltså beräkningar som följer väl definierade procedurer i flera steg. Algoritmer används även för att definiera den artificiella intelligensen hos botar (autonoma spelare) i dataspel som Halo och Call of Duty. Algoritmer var ursprungligen ett sätt att beskriva procedurer för att lösa matematiska problem, t.ex. att multiplicera två tal, och formaliserandet av dem, på 1930-talet, lade grunden till hela datorvetenskapen.
I Danmark genomfördes en framgångsrik kampanj, centrerad kring siten go-ing.dk, för att locka fler till att utbilda sig till ingenjörer, och även svenska politiker har låtit sig inspireras av detta. Regeringens Globaliseringsråd har framfört att en sådan kampanj, innehållande saklig information om vad ingenjörsyrket innebär och vilka möjligheter utbildningarna ger, bör genomföras även i Sverige.
Sverige och ingenjörerna
Sverige är fortfarande en stark industrination, vilket beror på att vi i flera generationer haft duktiga ingenjörer och innovatörer som Gustaf de Laval, Gustaf Dalén, Lars Magnus Ericsson och Håkan Lans. Behovet av personer med naturvetenskaplig kompetens kommer inte att minska i framtiden trots att de flesta arbeten kommer att finnas inom tjänstesektorn. Tvärt om kommer ingenjörer med gedigna kunskaper och god förmåga att lösa problem att behövas, inte minst inom IT-sektorn och andra delar av tjänstesektorn.
Än så länge utbildar Sverige fler ingenjörer än många andra OECD-länder, men som redan nämnts finns redan nu en brist, som kommer att förvärras med tiden, givet det låga intresset för naturvetenskap och teknik bland unga svenskar idag. Redan nu uppger många företag inom branscher som IT, telekom och biomedicin att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens, och att denna brist hämmar deras tillväxt. Det råder därför inte någon tvekan om att åtgärder krävs för att komma till rätta med denna brist.
